Wrong Place

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”, ”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”, ”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”, orden ekade i Ivars huvud, dygnet runt spelas de upp genom stadens externa högtalare. Det var nästan så man ej kunde frambringa en egen tanke, det monotona meddelande tog över allt tills inget blev kvar. Det var så Ivar kände.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”.

På en enslig gata går Ivar, han går fram och sparkar på en sten han hittat liggandes vid trottoarkanten. Stenens kantiga yttre gjorde att den studsade runt hela gatan så Ivar var tvungen att gå efter den för att sparka vidare. Slaviskt följde Ivar efter stenen, skuttandes, trippandes för att kunna få bra utgångssparkar. Ivar tar sats, han drar på en riktig rökare, stenen flyger iväg, iväg och utför räcket på den bro Ivars planlösa vandrande lett honom till.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”. Ivar går sakta fram till räcket på bron och tittar på hur hans sten, hans egna sten, faller ner mot marken. Så fri. ”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”, Ivar mumlar med I den enformiga satsen som slinker ut ur högtalarna, han skakar på huvudet och sparkar förstrött på räcket, ”Borde inte rätt man på fel ställe vara helt enkelt en fel man?”, han säger det samtidigt som han andas in och ut, lägger pannan på räcket och blundar.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”.

Med ett kraftigt tryck bort från räcket lämnar Ivar sin viloplats och går vidare, kastar förstrött ett tuggummipapper ner för broräcket och stoppar in tuggummit i munnen. ”en fel man, FEL”, Ivar skrockar.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”.

Ivar fortsätter sitt dagdrivande in mot stadens mittpunkt, inte helt säker på varför han skall in dit, men in ska han. Han går förbi personer vars ansikte han inte riktigt registrerar, de flyter ihop med alla de andras ansikten och skapar någon sorts skev bild av en människa, alla ser likadana ut.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”.

Ivar stannar, tittar upp mot närmaste högtalare, står helt stilla. Hans långa hår slits från att ligga still mot hans axlar till att blåsa med i den vind som sveper fram genom gatan. Han öppnar munnen och skriker mot högtalaren, skriker så hårt och länge han kan, ett obeskrivligt skrik där ingenting sägs men allting förklaras, ett skri av desperation. De få personer som var närvarande sade sedan i förhör att de känt en våg av missmod och ångest komma svepande över dem, en våg som lämnade inget annat än en genomsyrande hopplöshet, alla hävdade dock att de ej hört ett endaste ljud.

”The right man in the wrong place can make all the difference in the world”.

Ivar lade sig ner vid den högtalaren. Han lade sig där för att avsluta sitt lidande, han var inte rätt man på fel ställe. Han var verkligen inte det. Han var fel man på fel ställe. ”Fel, fel, fel, fel, smaka på ordet, säg det tyst för dig själv 20gånger och det tappar all betydelse”, det sägs vara Ivars sista ord innan han svaldes av jorden för att aldrig återkomma.